The European Union (EU) has since the Treaty of Rome 1957 pursued the goal of gender equality and one effort is through their gender equality strategies. In recent years EU also has had an increased emphasis on intersectionality. The aim of this bachelor thesis is to examine how intersectionality is portrayed in EUs three gender equality strategies between 2010 and 2025. To investigate this, the problems and solutions presented in the strategies have been reviewed. The study uses a qualitative content analysis and a theoretical framework of intersectionality with an analytical scheme to study the equality strategies.

Denna kvalitativa studie berör religionsundervisningen betydelse för gymnasieungdomars bearbetning av livsfrÄgor och deras livstolkning. Till grund för empirin ligger intervjuer med sex gymnasieelever samt deras lÀrare i Religionskunskap B.Religionsundervisningens betydelse för att vÀcka livsfrÄgor fÄr stÄ tillbaka till förmÄn för andra bidragande faktorer, till exempel mognad, uppvÀxtförhÄllanden och ett eget intresse. LivsfrÄgorna bearbetas framför allt genom religionsundervisningen dÄ ungdomarna tar del av andras Äsikter, bÄde kamraters och olika livsÄskÄdningars, samt att de fÄr uttrycka sig sjÀlva och sÀtta ord pÄ sina tankar. Detta lyfts fram av sÄvÀl eleverna som lÀraren. Eleverna finner inte direkta svar pÄ livsfrÄgorna genom undervisningen, vilket inte heller Àr lÀrarens syfte med undervisningen, men upplever att de fÄr ta del av olika Äsikter och flera menar att de kan plocka olika tankar frÄn olika livsÄskÄdningar.Religionsundervisningen ger ett unikt tillfÀlle till möten med oliktÀnkande.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur lÀrare uppfattar att de förhÄller sig till eleverna, nÀr de gör sina undervisningsval i kursen Religionskunskap A pÄ gymnasiet. I förhÄllande till detta har elevers studieinriktningar varit en faktor som studerats, för att undersöka om dessa har inverkan pÄ undervisningen.Materialet till undersökningen har insamlats genom kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma religionslÀrare i Uppsala. Intervjuerna har spelats in med en mobiltelefon och dÀrefter transkriberats ordagrant. Intervjumaterialet har analyserats genom en innehÄllsanalys, dÀr materialet sorterats i likheter och olikheter.LÀrares undervisningsval har stÀllts i relation till om lÀrare utgÄr ifrÄn religionsundervisningens selektiva traditioner. Dessa rör kristendomens starka stÀllning och undervisning med vÀrldsreligioner i fokus istÀllet för elevers egna livsfrÄgor.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur religionsundervisningen pÄ gymnasienivÄ har utvecklats och förÀndrats genom tiden.Vilket var det viktigaste innehÄllet i religionsundervisningen och vad var skolans syfte och mÄl med religionsundervisningen och vad ville samhÀllet uppnÄ genom sitt urval av innehÄllet i början av 1900-talet, vid mitten av 1900-talet samt i början av 2000-talet. För det andra Àr mitt syfte att undersöka gymnasieungdomarnas instÀllning till och intresse för religionsundervisningen. I denna del ville jag lyfta fram genusperspektivet genom att undersöka om det finns en skillnad mellan pojkar och flickor pÄ vissa frÄgor. Jag anvÀnde mig en enkÀter för att fÄ svar pÄ mina frÄgor. 18 elever svarade pÄ enkÀten, varav 7 var pojkar och 11 flickor.

Vi hade under vÄra praktikperioder och genom samtal om klasskamraters praktik och andra kontakter med skolan, fÄtt en bild av att man inte undervisar i religionsÀmnet enligt Lgr 80:s klart utskrivna riktlinjer.I Lgr 80 stÄr att undervisningen skall utgÄ frÄn barnens egna tankar om livet och tillvaron, för att sedan kopplas till andra mÀnniskors livsÄskÄdningar. Den bild vi fÄtt var att man undervisade enligt en gammal religionsundervisningssyn, dÀr tyngden lÄg pÄ religionskunskap och man utelÀmnade, helt eller delvis, den viktiga biten kring livsfrÄgor i undervisningen. Vi gjorde dÀrför en undersökning dÀr vi med hjÀlp av enkÀter och intervjuer förhörde oss om lÄg- och mellanstadielÀrares syn pÄ och instÀllning till religionsundervisningens innehÄll.Resultatet av undersökningen visade att vÄra tidigare observationer var riktiga. Man har fortfarande en gammal religionsundervisningssyn i dagens skola..

Uppsatsen Àr en studie av religionsundervisningens förÀndring frÄn 1955 fram till 1994. Med en diskursteoretisk ansats analyseras fem styrdokument och ett antal artiklar frÄn denna tidsperiod. Artiklarna Àr hÀmtade frÄn LÀrarnas tidning och dess företrÀdare. Syftet Àr att tydliggöra objektivitetsbegreppets roll i förÀndringen och kampen om innebörden i en objektiv religionsundervisning. Analysen visar pÄ tre positioner i debatten och en viss konflikt mellan tvÄ av dessa.

Elevens ointresse för religionskunskapsÀmnet Àr ett kÀnt fenomen som tyder pÄ att det nÄgonstans finns motsÀttningar. Denna studie syftar till att genom mer kunskap om elevernas intressen inom religionskunskap pÄ gymnasiet skapa bÀttre förutsÀttningar att ge en intressant och relevant religionsundervisning till eleverna. Genom en enkÀtundersökning har elevernas intressen inom religionskunskap kunnat kartlÀggas för att veta vilket innehÄll i undervisningen som de helst föredrar och om det stÀmmer överens med vad Àmnet ska innehÄlla enligt Àmnesplanen samt den undervisning de fÄr. Resultatet visar att elevernas intressen för olika omrÄden inom religionskunskap skiljer sig Ät och vÄr tolkning Àr dÀrmed att Àmnesplanen tÀcker in elevernas önskemÄl om innehÄll. DÀremot tycks det finnas en klyfta mellan eleven och undervisningen, den undervisning som bedrivs förhÄller sig inte till elevernas intressen i den mÄn den bör göra..

Syfte: Att en kost rik p? m?ttat fett har en negativ inverkan p? blodlipider har l?nge varit klarlagt. D?remot r?der delade ?sikter om effekterna av kolesterolintag p? lipidniv?er hos personer med blodlipidrubbningar. M?nga kolesterolrika livsmedel inneh?ller ocks? en stor andel m?ttat fett.

Under vÄra VFU ? perioder har vi uppfattat att elevernas intresse för religion Àr lÄgt.Syftet med denna studie Àr att granska sex gymnasieelevers tankar kring nyttan med religionsundervisningen i skolan och varför deras intresse kan uppfattas som lÄgt. I studien undersöks ocksÄ hur elever uppfattar lÀrarens tydlighet kring meningen med religionsundervisningen, religion, livsÄskÄdningar och etik. Med utgÄngspunkt i detta syfte granskar vi elevernas syn för att hitta, för lÀraren, nya förhÄllningssÀtt och undervisningsmetoder som kan gynna elevernas intresse och lÀrande.Undersökningen har utförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, gjorda pÄ sex elever pÄ gymnasienivÄ. Det vi fann i undersökningen sammanstÀlldes och transkriberades för att sedan kunna diskuteras i förhÄllande till teorier.Resultatet av denna studie pÄvisar att det finns en plats för religionsundervisning i skolan.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur den sekulÀra samhÀllsutvecklingen pÄverkar utformningen av religionskunskapsÀmnet. Framförallt vill vi veta hur lÀrare reflekterar kring och förhÄller sig till samhÀllsutveckling (primÀrt religiös förÀndring) och styrdokument i sin undervisning, d.v.s. vilka didaktiska konsekvenser som följer. Vi har i vÄr kvalitativa studie intervjuat verksamma gymnasielÀrare i olika Äldrar och belyst deras svar ur ett religionsdidaktiskt perspektiv samt utifrÄn vad man har kommit fram till i dels den samtida forskning som beskriver sekularisering, dels den som intresserar sig för ungdomars religiositet. VÄra resultat visar att lÀrarnas Älder inte verkar ha nÄgon avgörande betydelse för vilka didaktiska val man gör, utan att religionsundervisningens traditionella faktaorienterade innehÄll fortfarande tycks leva vidare i stor utstrÀckning, oavsett lÀrarnas Älder.

Syftet med arbetet Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt elever kan hamna under ett destruktivt inflytande av religiösa rörelser av manipulativ art (RRM - eller ?sekter? som de ofta benÀmns i vardagslag), samt skolors beredskap för att hantera sÄdana situationer. Elever kan söka sig till sÄdana rörelser av flera olika anledningar: för att finna svar pÄ sina frÄgor om livet; vid livskriser; eller att bara som en följd av sökandet efter ro i det dagliga livet. Ett vidare syfte med uppsatsen Àr dra pedagogiska och didaktiska slutsatser nÀr det gÀller religionsundervisningens möjligheter att motverka ett sÄdant destruktivt beroende. Genom att ge eleverna större insikt eller kunskap stÄr de bÀttre rustade mot vÀrvningsförsök frÄn RRM grupper. Uppsatsen redogör i en litteraturöversikt för de viktigaste dragen i RRM, för att sedan analysera ett material av tre olika typer av intervjuer.

I detta kandidatarbete har vi f ordjupat oss i ett par problem inom konvex geometri som har intresseratmatematiker sedan mitten av 1900-talet, n amligen Busemann-Petty-problemet och Shephards problem.Busemann-Petty-problemet st aller f oljande fr aga: Om det f or alla hyperplan H genom origo g aller attvolymen av snittet mellan den konvexa kroppen K och H ar mindre an eller lika med volymen av snittetmellan den konvexa kroppen L och H, f oljer det d a att volymen av K ar mindre an eller lika med volymenav L? I Shephards problem tittar vi p a volymen av projektionen av konvexa kroppar p a hyperplan ist alletf or volymen av snitten mellan konvexa kroppar och hyperplan.Innan vi f ordjupar oss i dessa problem beh over vi ha en f orst aelse f or vad som h ander i h oga dimensioner,vilket inte alltid f oljer intuitionen. Ett exempel ar att volymen av den euklidiska bollen med x radie okarupp till dimension 5 och sedan minskar. Volymen f or den euklidiska bollen g ar till och med mot noll d adimensionen g ar mot o andligheten. Det r acker inte med att studera euklidiska bollen f or att f a en f orst aelseav hur kroppar beter sig i h oga dimensioner s a vi har fokuserat p a ytterligare tv a kroppar, n amligen kubenoch korspolytopen.

Bakgrund: Injektionsbehandling med antispykotika ges som symtomlindrande behandling inom psykiatrin, b?de till de som lider av psykossjukdom eller f?r att minska sv?ngningarna mellan hypo-/hypermani och depression vid bipol?ritet. Patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS, Boende Med S?rskild Service, f?r ofta dessa injektioner i sitt hem. M?nga patienter inom psykiatrin har en vana av att v?rdas inom slutenv?rden och har i m?nga fall utsatts f?r behandling mot sin vilja. Som sjuksk?terska inom psykiatrin ?r det viktigt att bem?ta dessa patienter med ett personcentrerat perspektiv. Syfte: Syftet med studien ?r att belysa hur patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS upplever det att f? injektioner med psykofarmaka. Metod: Studien baseras p? semistrukturerade intervjuer med ?tta personer som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS.

Carl Gustav Jung started to write his Black books, in which he saw himself analyzing unconscious fantasies, during the same time that he leaved the psychoanalytical movement and broke off his personal relations with Sigmund Freud. This thesis sees the interpretation of these books through a wider contextualization. The purpose is to contribute to the understanding of the breakup between the two. The therapeutic work will be highlighted where the black books will be seen through the lens of three of Jung?s more known patients as well as through the interest in mythology and fantasy that Jung showed during this time.

Bakgrund: Kompetensf?rs?rjningen ?r en stor utmaning f?r den svenska sjukv?rden, i samtliga av landets regioner saknas specialistsjuksk?terskor och det ?r brist p? erfaren personal. Kompetensbristen kan utg?ra ett hot mot patients?kerheten. Trots att satsningar g?rs f?r att fler sjuksk?terskor ska specialistutbilda sig ?r det inte tillr?ckligt m?nga som g?r det. Syfte: Att unders?ka grundutbildade sjuksk?terskors inst?llning till att specialistutbilda sig inom kirurgisk v?rd. Metod: En fokusgruppsstudie med 16 grundutbildade sjuksk?terskor fr?n kirurgiska avdelningar p? ett universitetssjukhus i Sverige.